dedication, egoboost för mig själv

Idag har det inte alls varit min dag, vet inte riktigt vad det är med mig. Kroppen har sagt nejnejnejnejnejnejnejnej hela dagen och huvudet har sagt jajajajajajaja till ett köttigt armpass. Men idag tog jag mig en välförtjänt vilo dag helt enkelt. Hade tänkt mig att ta en promenad, men nej skolan tar upp min tid. Imorgon ska jag sätta mig med min psykologi, inte en ledig stund när de gäller skolan.
 
Tråkigt att det ska bli ett jobbigt inlägg känner jag. Vet redan nu att många har slutat läsa för de tycker det är tråkigt. Men med detta vill jag få sagt att inget kommer jävligt lätt i livet. Fan vad människor kämpar på varje jävla dag för att nå sina mål. Jag menar hur lätt hade Zlatan det (kollar på fotbollsgalan)? Han har kämpat till det han är idag, det var inte så att han fick de serverat på ett fat. Det bästa av allt är att få resultat, påföljd, en framgång av allt man har lagt ner på det.
 
 
Och jag kämpar fan varje dag. Små saker, inte stora men vad gör det? Jag kämpar emot det ändå, jag klarar det för att jag vill nå mina mål och lyckas. Trivas i mig själv (ett jävla tjat om det hela tiden, men aja) och vara stolt över den jag är helt enkelt. Ska det vara så mycket begärt? Människor trivs i sina kroppar, var fan glad för det. Det enda man tänker på är hur ser jag ut nu, nej fan hon/han tyckte säkert jag var tjock, åh nej nu måste jag ändra på det för den sa att det var fult. GUD VAD PÅVERKADE vi blir av varandra. Fan asså, ibland får jag leka psykolog till mig själv hela tiden. När det är jobbigt precis som idag, att jag har kommit långt och kommer att komma längre. Att jag kan och man inte heller ska jämföra sig med någon annan, för den enda man kan kämpa emot är sig själv. Det är en själv som sätter ribban hur långt man är villig att gå. 
 
 
Utan att offra saker kan man lika väl glömma sina mål, för inget kommer så jävla lätt i livet som man vill. Men det är bara sanningen och människor vill inte ta till sig den, så är det bara. Jag har offrat mycket, jag har inte rört en godisbit eller choklad sen i juli då jag bestämde mig för att det ska ske en förändring. Jag kunde inte så ut så längre med mig själv, allt hängde och var allmänt tjock bara. Uscha men jag är så glad att jag valde de valet. Slutade med godis, choklad och dricka (läsk) i Juli. Har aldrig klarat mig bättre utan dem, VISST frestar det när någon köper en chokladbit i skolan eller godis. Men då tänkter jag efter hur långt jag har kommit utan det och varför ska jag då börja med det? 
 
På bara en månad har jag säkert gått ner 2 kg (min egna lilladödsfitness sep-okt). Jag valde att ta kort på min kropp från början, såg förjävlig ut och efter en månad kämpade på gymmet, tårar och svett hade jag gått igenom en tuff månad men mer stolt än någonsin. Fan alltså, jag kan bara om jag vill. Det har varit jobbigt att gå upp på morgonen för att ta promenad innan skolan. Men efter, ingen kan beskriva den känslan när man ska ta trappstegen ner från gymmet då man avklarat världens mördarpass för benen (ÅÅÅH UNDERBARA BEN DAG IMORGON!!). Det går bara INTE. 
 
 
Så IMORGON är det, det SKA vara min dag imorgon. På gymmet imorgon ska jag bevisa för mig själv att jag verkligen kan. Jag må se tjock ut och så men de ska bli ändring på det efter nyår. Då ska de in så mycket kondition som helst i mitt schema. Det handlar bara om dedication, bara man är villig kan allt hända. 
 
 
SÅ MED DETTA MENAR JAG ATT ALLA HAR VI CHANSEN OCH VI FÅR ANDRA CHANSER. Kroppen får säga nej ibland, så är det bara. Men bara ibland. Så hoppades ni orkade läsa mitt tråkiga inlägg. Och ja, ovanligtvis handlar det om träning. Det är de enda jag får höra om. Men det händer inget roligt i mitt liv så de får bli de helt enkelt. Hoppas ni kommer EGOBOOSTA er själva nu. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0