moa emelia salo

 

Är egentligen inte alls så glad som jag ser ut att va. Sätter på ett happyface så fort jag är runt hos människor. Jag vill träna, kan inte beskriva med ord hur obekväm jag känner mig just nu. Förlåt att det är de ända jag tjatar om men träna är de bästa jag vet! (även fast de inte syns, så älskar jag det). Nu till hösten ska de ske en förändring med båda mig själv och mina rutiner. Måste planera bättre så jag hinner träna. Inte slavara med läxorna som jag redan gjort denna veckan. De funkar inte så. Blir irriterad på mig själv. Sen ska de ske en förändring med kroppen också. Inget gäddhäng (hahaha älskar de ordet) längre. Var påväg i våras då jag åkte till turkiet istället. Men nu så, inga resor i höst så de kommer gå att fokusera på träningen och skolan. Jag längtar tills jag ska på utbildning då det verkligen sker på riktigt, att de verkligen händer. Kan fortfarande inte fatta de än. 

 

Imorgon har jag idrott i alla fall, då jävlar ska jag göra av all min energi någonstans. Sedan snabbt gå ner på stan för och se om jag finner något roligt. Efter de ska jag få se mitt nya jobb (!!!!!!!!!!!!) med mina nya workbuddies!!!